Sista träningspasset i år?

Jag försöker komma igång med USK-träningarna. Mest tisdagar har det blivit. En bidragande orsak kan vara att det bjuds på något gott... Förra veckan var det pepparkakor och glögg och i dag var det bubbel och tilltugg. På Göteborgsvarvsträningarna bjuds det på kexchoklad... Ja, ni ser.. så lättlurad är jag ;) Undra vad det bjuds på nästa vecka? Om det mot all förmodan inte blir något har jag ett trumfkort, ha ha! En kexchoklad i bilen... Jag vet ju att när jag väl sprungit klart tycker jag att det är onödigt att öppna den så den blir liggandes till nästa gång. Den har väl legat där i 6 veckor nu. Det viktigaste är att jag kan lura mig själv att springa liiite till och krävs det bara att ha en kexchoklad i bilen så är det ju enkelt. Men får ha sina metoder...

Träningen då? Jo, det kändes faktiskt lättare idag än tidigare USK-pass. Mer driv i benen. Det går åt rätt håll... 15 km

Offroad

Idag testade jag emOffroad, Friskis version av Military Training. Vi utrustade oss med var sitt bildäck och sprang in i skogen. Tur var väl det för på vägarna var det ishalka. Parövningar som att bära en kompis och skottkärran varvades med däckövningar. Rackarns vad jobbigt det var! Det är först nu jag förmår lyfta armarna över brösthöjd.

På tillbakavägen halkade jag naturligtvis när vi kom ut på vägen och smällde i knät. AJ! 

Men det var det värt. Riktigt tuff träning i strålande krispigt vinterväder. Dessutom blev jag tydligt varse om hur svag jag har blivit i armar, axlar och rygg. Där får det bli bättring!

Lördagsgodis

Fick med mig bästa träningskompisen på en härlig tur i solen idag.

Ett riktigt må-gott-pass inklusive pausfika på Biltema!

Nu fick jag laddat solcellsbatterierna så jag kan skina även när mörkret faller :)

Göteborgsvarvsträning

Tänk att det inte krävs mer än en liten kexchoklad för att lockas till träningen i halv storm och piskande regn.

Regnet avtog och vinden kände vi inte av så det blev en fin tur trots allt. Hagelskuren som drog förbi strax innan såg vi bara spåren av...

Inspiration

Ikväll var jag på en föreläsning av Rune Larsson. 

Risken för träningsvärk i skrattmusklerna är stor. Jisses vad jag skrattade! För det första låter han som Roy i Macken både i röst och dialekt sen berättade han öppenhjärtigt om små anekdoter ur livet på ett väldigt underhållande sätt.

Man fick lust att ge sig ut och springa direkt! Men jag sansar mig och väntar till i morgon. Fram tills dess ska jag fundera på om om jag är ett offer eller en fighter. Jag vill vara en fighter men latmasken drar mig mot offret och nonannisering. Vi får se vart det bär hän...